Lida Loop

Efter en härlig uppladdningsdag med heldagstur i Stockholm Skärgård med massa solande och badande och båtåkande så var jag redo för Lida Loop. Vädret var lite molnigt och blåsigt när vi kom dit men det bekom mig inte det minsta (vädret blev bättre på em). Jag skulle bara köra mina tre loopar, annat fanns inte på världskartan. Cykeln hade jag fått fason på under veckan så den kändes redo. 

Jag startade i fålla 4 (vilket var ganska långt bak) så när starten gick så var det bara att följa strömmen. Starten går ju uppför en slalombacke och den gick väl sådär för mig, lyckades inte avancera så mycket där. Men sedan när vi kom upp på grusvägen så märkte jag att jag hade väldigt lätt att följa med i tempot så det var bara att ladda på bäst det gick och köra om där det fanns plats. Jag visste att det skulle bli kö vid singeltrackpartierna i början och så blev det. Fick stå en stund och häpna över hur taffliga många är så fort det blir lite rötter och berghällar att köra över. Folk ramlade och fastnade till höger och vänster så man fick ha lite tålamod och passera där det gick. Jag upplevde inte alls att det var svårt tekniska partier. Kanske för att min cykel känns så himla härlig, de nya hjulen hjälpte mig mycket, får mycket bättre flyt med dem upplever jag...

Varvning efter loop 1.

Varvning efter loop 2.

Jag tycker banan var helt underbar så jag njöt verkligen i fulla drag de två första looparna (ca 5.5 mil). Banan var härligt varierad med grusväg, fina stigar, berghällar osv. Benen tycktes inte mattas av utan det var bara att jobba på bäst jag kunde (min uppladdning var egentligen inte optimal med i princip  nästan en hel veckas vila inför loppet pga att jag kände mig hängig några dagar) men det hade jag bestämt mig för att ignorera. Dessutom hade jag två härliga supporters (sambo + hennes lillasyrra) som hejade glatt och fotade varje gång jag varvade.

När jag gick ut på den tredje och sista loopen så var jag fortfarande väldigt pigg, det var egentligen bara de sista kilometrarna som jag började bli trött och längtade efter mållinjen. Jag hade då även en del folk runtomkring mig vilket ökar spänningen och adrenalinet (man vill alltid försöka slå de som man just då har i närheten) så det blev till att försöka hänga kvar på rulle (sista loopen bestod mestadels av grusväg, vilket passade bra som sistaloop) trots att benen började kännas tomma. Precis före målrakan så var det dessutom en rejält brant knix uppför där det inte var lätt att ta sig upp med tomma ben. Där började jag titta bakåt och hade en kille precis bakom, men jag lyckades hålla undan som tur var. 

Så det var en helt underbar dag på en helt underbar cykel och en helt underbar bana, ren njutning alltså! Jag har hört talas om att cykeleliten kör ofattbart snabbt så jag bedömde inför loppet att går jag under tre timmar får jag vara nöjd. Nu hade jag 2:45:59 (vilket var ca 28 min efter elitsegraren) vilket var klart över förväntan! På det blev jag 21:a i H30-klassen (vilket var fasligt nära den top-20 placering jag hoppats på i förväg).

Lycklig efter målgång, med extremt smutsiga ben :-)

Mina två fina supporters/fotografer som hade det härligt i solen.